Kärlek!

2013-07-19 (fredag) av Mikael Linusson

Äkta kärlek är att vilja den man älskar väl även om man själv drabbas negativt. Det är så det alltid borde vara. För om alla gjorde på det viset så skulle ingen någonsin bli behandlad fel.

Människors ego har förstört fler förhållande och relationer än någonting annat på denna jord.

Det är inte kärlek att vilja ha, ha och ha. Man blir inte älskad för att man vill bli älskad, man blir älskad för att man älskar själv, för att man gör sig förtjänt av det. Det du sår det kommer du skörda.

Det är inte kärlek att underkasta sig någon annan för att man tror att det är vad de vill ha, det är att förnedra sig själv och det är inte kärlek man får av att göra det.

Det är inte heller kärlek att försöka styra och förändra någon annan. Maktspel har ingenting med kärlek att göra, det kan vara en del i en relation men det har ingenting med kärlek att göra.

Det är inte kärlek att vara svartsjuk, det är osäkerhet på sitt eget värde. Det har inget med den andra personen att göra utan det är ett internt problem. Den som påstår att man visar kärlek genom att vara svartsjuk vet inte vad kärlek innebär.

Ett förhållande kräver i mina ögon tre liv. Ett gemensamt liv och sen de båda personernas egna liv. Om ett av dessa tre liven inte frodas, eller t.o.m. kvävs, så kommer inte heller förhållandet frodas i längden.

Om man vill att kärlek ska vara länge så måste man jobba på det, precis som med allt annat här i livet. Pengar trillar (i de flesta fallen) inte in på kontot om du inte jobbar, muskler byggs inte om du inte tränar och kärlek frodas inte om du inte vårdar det, injicerar energi i det, ger liv åt det.

Att springa runt och gnälla om små skitsaker fastän du är inte är mycket bättre själv på en massa andra punkter, det är inte kärlek.

Att låta bli att göra saker du egentligen vill göra bara för att du tror eller vet att din partner inte kommer gilla det, det är inte kärlek. Det är bara ett sätt att förlänga ett förhållande som förr eller senare förmodligen ändå kommer braka samman p.g.a. att du känner dig kvävd och frustrerad. Fast det är ingen annans än ditt eget fel att du accepterade att ha det så. Hade du visat vem du verkligen är redan från dag ett så hade du troligtvis aldrig hamnat i den sitsen.

Att spela någon annan för att bli omtyckt är inte kärlek, det är att ljuga den andra personen rakt upp i ansiktet.

Jag erkänner, jag är inte ett dugg bättre än någon annan, jag är långt ifrån felfri, min äkta hälft lär kunna vittna om detta. Jag har kommit en lång väg sen jag var ung, dum och osäker, men jag har fortfarande en lång väg att gå. Jag gissar att detta inlägget är min deklaration på att jag ska försöka förbättra mig, d.v.s. Micke, lev som du lär!